Hur är det idag då?
Ja idag har jag skitont i korsryggen och i äggstockarna men som tur i det hela så har jag hittat en sida för oss Endo systrar för man tror ju att man är ensam om att ha det men som tur är så är man inte det och där kan vi stötta varandra och ge varandra råd gå in på discussions på den sidan så kan ni se vad jag fick för svar av en av systrarna, det är så skönt att den sidan finns för ingen annan förstår hur det är att ha detta och att leva med det då det ju inte syns utanpå, man ser ju frisk ut och sen är det ju inte alla dagar som tur är som man har det så jävligt men nästan alla dom dagarna som är helt felfria är lätträknade men det är dom dagarna som man får leva ut riktigt och njuta och jag kan lova att det gör man vekligen dom dagarna som man inte har sådan fruktansvärd smärta då lever man verkligen ut och njuter i stora drag om än dom är lätträknade, en del som skrev där inne var så deprimerade att när dom fick det rådet att njuta dom dagarna eller dagen eller vad det nu är som dom har då dom inte har det lika jävligt så sa hon att ja men man blir ju så deprimerad så när dom dagarna kommer så orkar man ingenting och jag förstår henne. Annars så ska jag snart göra upp eld i kaminen, för jag har inte varit uppe så länge eftersom jag har så fruktansvärt ont idag och har legat med värmedynan både på ryggen och sedan på magen för att lindra smärtan i äggstockarna, inte har jag ätit heller för det känner man inte heller för, ja jag tog en snabb macka bara för att jag skulle få något i mig men annars nä man känner inte för att äta, man har nog med smärtan. Jag fick rådet att kontakta uppsala sjukhus där dom ju har en specialist och dom visste allting om detta och var förstående och tog en på allvar så det blir till att kontakta dom, enligt denna tjejen som jag fick svar av så försätts man i klimakteriet med tabletter för att slippa ha sådan fruktansvärd smärta nackdelen är ju att det tar på skelettet lite men det var visst så små doser så att det inte är farligt, så ja vi får väl se jag får kontakta dom och sen får man åka till Uppsala eller Göteborg ingen aning vart man ska åka, det får man ju se men för att bli diagnostiserad får man nog bege sig dit och för att få hjälp. Min sambo jobbar från 10.00 till 18.30 idag, ska bli så skönt när han kommer hem, han är den enda som verkligen förstår mig och som ser hur illa jag mår och hur ont jag har, ja mor och far förstår ju också men svärmor förstår mig inte känner jag, hon har ju själv aldrig haft några problem med menssmärtor och ännu mindre denna sjukdomen så hon har inte förståelse för detta, men förhoppningsvis ska hon väl kunna förstå hur jag har det snart. Jag har ju den artikeln om sjukdomen att visa henne och sen vet ju min sambo hur jag har det så och sen kan jag visa henne denna sidan på facebook så hon kan se vad tjejerna där har skrivit och hur dom har det. Ha det gott allihopa ta vara på livet och njut!!!
http://www.facebook.com/group.php?gid=29271188420&ref=ts
Ja det är inte lätt när man har så jäkla ont. Visa henne artikeln så hon kan läsa själv.
Om ni inte har planerat att skaffa barn så kanske det är ett alternativ att operera bort skiten istället för att slippa ha så ont ? För att gå och leva ett halvt liv och sen ha ont i resten av halvan är ju inget skoj.
Krya på dig nu !
Nej operera vill jag inte, det är inte lika jävligt varje dag heller jag säger som en av mina endosystrar att man får leva på dom timmarna eller dagarna eller vad det nu är som man inte har så ont istället, Christer ville inte heller att jag skulle operera mig för där är ju risker med det också, ingen liten operation precis så nej det blir det inte tal om, då får jag ta smärtlindrande istället fler gånger om dagen även om det tar på magen.
Ja mor och far ska dit idag och hon ska ha med sig artikeln plus att jag har skrivit ut sidan om Endo systrar på Facebook så att hon kan läsa hur dom andra kvinnorna har det så att hon inte tror att det bara är bluff typ, då fattar hon kanske att det är på riktigt.
Ja mor och far ska ju dit idag så då kommer dom att visa artikeln och sen har jag tryckt ut den sidan på facebook med endo systrar så att hon kan läsa där att det inte är bluff utan att det är sant. Varkens Christer eller jag vill att jag ska operera mig för det är ju en stor risk när man gör en så stor operation så nej det blir det inte men jag kommer ju att få ta smärtlindrande och sen får man leva på dom dagarna då man mår lite bättre som en av endosystrarna sa, men jag ska söka upp Margarita Blomberg och få en tid hos henne i Göteborg och få diagnosen, bara det att man inte är ensam om att ha detta känns skönt att veta mitt i hela skiten. Kram på dig!
